I mars i år antogs en ny f-gas förordning i EU (EU 2024/573) som då ersätter den tidigare 517/2014. En större förändring där är att HFO-köldmedier ingår, vilket ger nya krav på bl a läckagekontroll och registerföring. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att göra en översyn av den svenska lagstiftningen som berör f-gaser. Uppdraget ska redovisas nu i september (2024)
I tillägg till f-gas förordningen finns även en sk genomförandeförordning som i sin nuvarande form heter 2015/2067, där EU Kommissionen beslutat minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande, där bland annat krav på certifieringar mm återfinns
Som en konsekvens av den nya f-gas förordningen finns nu ett förslag på en ny genomförande förordning på EU-nivå.
I den föreslagna EU-förordningen införs förändringar i certifieringssystemet för personer och företag som arbetar med fluorerade växthusgaser och deras alternativ, som ammoniak, koldioxid och kolväten. Den föreslagna förordningen utvidgar både omfattningen av certifieringskrav och inför nya regler för utbildning och uppdatering av kompetens. Dessa förändringar syftar till att förbättra säkerheten, hanteringseffektiviteten och miljöpåverkan i en bransch som anses spela en central roll för att uppnå EU´s klimatmål.
Ny Certifikatsindelning för kyltekniker
En av de stora föreslagna förändringarna i den nya förordningen är införandet av fler certifieringstyper för personer. Tidigare fanns fyra kategorier av certifikat på EU nivå (I-IV), som i huvudsak täckte arbete med fluorerade växthusgaser i stationära kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpssystem. I det nya systemet utökas omfattningen till att inkludera ett bredare spektrum av både utrustning och köldmedier. De nya certifikatstyperna inkluderar:
Typ A-certifikat: Tillåter hantering av alla typer av aktiviteter med fluorerade växthusgaser och kolväten, inklusive installation, reparation och läckagekontroller. Det här är det bredaste certifikatet och kräver omfattande utbildning.
Typ B-certifikat: För arbete som involverar koldioxid (CO₂). Certifikatet är specifikt utformat för att hantera CO₂, som är ett av de vanligare alternativen till fluorerade växthusgaser.
Typ C-certifikat: Inriktat på arbete med ammoniak (NH₃), en annan vanlig ersättare till fluorerade gaser, som har specifika hanteringskrav på grund av sin toxicitet.
Typ D-certifikat: Begränsat till utrustning som innehåller mindre än 1 kg fluorerade växthusgaser, vilket gör det till en specialiserad certifiering för mindre utrustning.
Typ E-certifikat: För personer som utför läckagekontroller utan att öppna kylkretsen, vilket minskar risken för gasläckage under inspektioner.
En annan viktig nyhet är förslaget om införandet av en sjuårsregel. Certifieringar måste nu uppdateras var sjunde år genom repetitionsutbildning.
Jämförelse med nuvarande system för certifiering av kyltekniker
I nuvarande system är certifieringen mer generellt utformad och täckte en smalare uppsättning av utrustning och gaser. Certifieringarna var indelade i fyra kategorier:
Kategori I: Tillåter tekniker att utföra alla aktiviteter med fluorerade gaser.
Kategori II-IV: Begränsar tekniker till specifika aktiviteter baserat på mängden gas i systemen eller typen av arbete, som exempelvis läckagekontroller eller återvinning.
Kategori V (enbart Sverige) för ingrepp i luftkonditioneringsanläggningar i fordon
Den nya förordningen med sina fem certifikatstyper introducerar en mer specialiserad modell, där fokus inte bara ligger på fluorerade gaser utan även på de alternativa köldmedier som nu används i större utsträckning. Detta innebär att tekniker kan specialisera sig beroende på vilket område eller vilken typ av köldmedier de arbetar med, och att utbildningskraven blir mer anpassade till det specifika arbetet.
Röster om det nya förslaget - kritik
Som ett första led mot beslut har EU kommissionen publicerat utkastet för allmän feedback inom EU. Vid en genomgång av de 67 inlagorna som lämnats in under den öppna feedback perioden återfinns svar från Norska, Finska och Danska organisationer, dock återfinns ingen feedback från Svenska organisationer. I efterföljande stycken redogörs för tre danska organisationers syn och perspektiv.
KMO (Kølebranchens Miljøordning)
KMO uttrycker oro för att avskaffandet av det nuvarande kategori II-certifikatet och kravet på uppgradering till ett högre certifikat kommer att negativt påverka tillgången på kvalificerad arbetskraft. Det föreslås att ett nytt certifikat införs som bättre motsvarar både de nuvarande kategori II-kraven och de nya kraven i F-gasförordningen (EU 2024/573). Detta skulle ge en realistisk uppgraderingsväg och vara mer hanterbart för yrkesskolor. Förslaget syftar till att säkerställa att kvalificerad arbetskraft finns tillgänglig för installation och reparation av mindre kylsystem och värmepumpar.
Energibranchens Service Sammenslutning (ESS)
ESS anser att förslaget är oklart och svårt att tolka, och de lyfter fram flera viktiga punkter:
Det danska F-gas kategori II-certifikatet blir ogiltigt, vilket skapar ett stort behov av kvalificerad arbetskraft.
Omslutning av certifikat bör endast krävas om personen inte har använt sitt certifikat inom en viss tid (t.ex. 3 år).
De föreslår att kategorierna D och E slås samman för att förenkla certifieringsprocessen för de som arbetar med mindre kylsystem.
De betonar också att arbete med köldmedier som CO2 och ammoniak inte bör inkluderas i F-gasförordningen, eftersom detta redan täcks av andra regelverk.
De anser att minimikraven för färdigheter och kvalifikationer måste vara likvärdiga över hela EU för att undvika snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaterna.
TEKNIQ Arbejdsgiverne
TEKNIQ uttrycker oro över att det nuvarande kategori I- och II-certifikatet kan förlora sin giltighet och kräva en uppgradering till ett kategori A-certifikat, vilket de inte anser vara motiverat. De betonar behovet av tydligare regler för installation och underhåll av mindre hermetiskt förseglade värmepumpar.
Precis som ESS föreslår TEKNIQ att kategorierna D och E slås samman till ett certifikat för arbete med mindre kylsystem.
De påpekar att arbete med CO2 och ammoniak redan regleras av andra direktiv och inte bör omfattas av F-gasförordningen, för att undvika konkurrenssnedvridning.
TEKNIQ framhäver också de stora kostnaderna för återcertifiering och utbildning och varnar för att detta kan skapa brist på arbetskraft och stora kostnader för företag i Danmark. De efterlyser likvärdiga minimikrav inom EU för att säkra en rättvis konkurrens.
Gemensamma synpunkter:
Alla tre organisationer betonar behovet av att undvika att F-gasförordningen skapar brist på kvalificerad arbetskraft, särskilt genom krav på omslutning och höga utbildningskrav.
De föreslår förenklade certifieringsstrukturer och tydligare regler för arbete med olika kylsystem.
Arbete med köldmedier som CO2 och ammoniak bör inte regleras under F-gasförordningen, eftersom det redan täcks av andra regelverk.
De betonar vikten av enhetliga minimikrav för kvalifikationer inom EU för att säkerställa rättvis konkurrens och undvika överkvalificering och höga kostnader.
Sammanfattningsvis argumenterar alla tre organisationer för en mer flexibel och realistisk certifieringsprocess som säkerställer att den tekniska arbetskraften kan möta den ökande efterfrågan på värmepumpsinstallationer och kylsystem, utan att skapa onödig arbetskraftsbrist eller kostsamma utbildningskrav.
Är du intresserad av att ta del av all inkommen feedback på förslaget eller förslaget i sin helhet? Hör av dig till info@blendifylearning.com
Feedbackperioden för detta förslag avslutades 10 juni och kommissionen förväntas besluta under tredje kvartalet 2024
Blendify Learning håller dig uppdaterad med all gällande lagstiftning och kommande genom våra kursabbonemang. Omcertifiera dig snart?
Comments