top of page

Betongkurs Platsgjuten betong klass 2 - FAQ

På denna sida ger vi ge svar på frågeställningar vi tror är viktiga för dig inför anmälan/kurstart till betongutbildning platsgjuten betong klass 2.


Majoriteten av svaren är hämtade ur Betongföreningens rapport nummer 8 utgåva 7 som är det dokument som vi utgått ifrån men som nu successivt övergår i Tekniska Specifikationer (TS) som en del av de standards som finns inom betong, där kompetensklasser förekommer. Oavsett källa så är denna sida uppdaterad enligt det senaste.


Visste du att Blendify Learning erbjuder klass 1 och klass 2 med språkstöd på över 20 språk och där alla filmerna i kurserna har engelska undertexter?


Betong klass 1 (klickbar länk)

Betong klass 2 (klickbarlänk)


När krävs för betongklass 2 behörighet?

Som framgår från tabellen så krävs det vid gjutning med en större betonghållfasthet än C12/15 upp till C25/30 och vid lättballastbetong och för betong med krav på motstånd mot vatteninträngning. 


Finns det mer specifika utbildningsmål med kursen?

Ja, det finns en definition vad som bör inbegripas för att kunna svara upp mot tillräcklig kunskap för att kunna leda och övervaka betongarbeten i klass 2. Denna definition är uppdelad i förväntad kunskap inom teknik och tekniska regelverk. Vår kurs svarar upp mot dessa.


Med kunskap om teknik avses kunskap om:

  • Gjutning, bearbetning, ytbehandling och efterbehandling

  • Betongens sammansättning och verkningssätt

  • Ingående material och deras egenskaper

  • Utrustning

  • Arbets-, kontroll- och mätmetoder

  • Verkningssätt och egenskaper hos färdigt arbete eller färdig konstruktion

  • Slakarmerings materialegenskaper och funktionssätt i betong samt arbetsutförande

  • Utförandespecifikation (innehållande alla bygghandlingar inkl ritningar)

  • Formbyggnad


Med tekniska regelverk avses relevanta delar ur:

  • Boverkets regelverk 

  • Trafikverkets regelverk 

  • AMA Anläggning, AMA Hus m fl 

  • Tillämpliga svenska och europeiska standarder 


Vad krävs för att få certifikatet klass 2?

Dessa tre saker måste vara uppfyllda för att du ska få ett certifikat.

  1. Genomförd utbildning och deltagande i laborationer

  2. Godkänd jobbpraktik - Ett års praktik innefattande arbete med betong

  3. Godkänd tentamen


Hur funkar tentamen?

Tentamen består av två prov, ett utan hjälpmedel och ett med. Du får en timme på dig att slutföra delen utan hjälpmedel och 4 timmar för den del där du får ha med dig hjälpmedel. Du ska ha 60% rätt på varje delprov för att bli godkänd. 


Vad betyder hjälpmedel?

Hjälpmedel betyder i det här fallet de böcker du nyttjat under kursen samt dina egna anteckningar.


Vad skiljer proven åt?

Provet med hjälpmedel är den del där du förväntas lösa saker med hjälp av kunskap och slagningar i tabeller och beräkningar. 


Får jag skriva om?

Ja. Missar du en del så kan du skriva om den. Skulle du köra på två delprovstentor så får du sedan skriva om båda delarna. 


Hur länge gäller certifikatet?

Certifikatet gäller i 10 år.


Vad händer efter 10 år?

Det beror lite på vad du gjort under de 10 åren. Har du merparten av tiden jobbat aktivt med betong så förnyas ditt certifikat. Har du varit inaktiv 3 år i följd eller 5 år totalt så kommer du behöva skriva om provet.


Kan jag förlora mitt certifikat?

Ja det kan du, om du själv begär det eller misskött dig tex genom att göra avsteg från aktuella krav eller nyttjat certifikatet felaktigt.


Hur registreras mitt certifikat?

Blendify Learning registrerar ditt godkända resultat på ID06


Finns det en mer detaljerad beskrivning av vad kursen inkluderar?

Ja. Kursen följer den utbildningsplan som Betongföreningen rekommenderar. Nedan ser ni ett utdrag ur Betong rapport nr 8, utgåva 7 -  Vidareutbildning inom betongområdet. Samtliga avsnitt är inkluderade.


Tekniska regelverk

Översiktligt om regelverkens giltighet, uppbyggnad och innehåll. 

PBL, EKS, BBR, Trafikverkets regelverk, Utförandestandarden samt andra svenska och europeiska standarder. Kort om tidigare regelverk. 


Bygghandlingar

  • Utförandespecifikation

  • Tekniska beskrivningar

  • Ritningar

  • Myndigheternas krav

  • Armeringsritningar och kopplingar till armeringsförteckning

  • Bockningstyper och armeringsförteckning 


Delmaterial och betongens sammansättning

  • Cement 

  • Ballast 

  • Vatten 

  • Tillsatsmedel 

  • Tillsatsmaterial SKB 

  • Delmaterialens utveckling och dess påverkan på betongens hållbarhet. 

  • Begreppen vct och vctekv 


Hållbart betongbyggande - Klimatförbättrad betong- och betongkonstruktioner

Hur klimatförbättrande åtgärder kan utföras i olika skeden


Färsk betong och dess hårdnande

Färsk betongs egenskaper 

Arbetbarhet - konsistens 

Betongens tillstyvnande och hårdnande 

Beräkning av mognadsålder - grundligt


Betongtillverkning (teoretiskt)

Fabriksbetong 

Betongfabrikers uppbyggnad 

Enkla blandningsrecept 

Ballastprotokoll och siktkurva 


Beställa betong

Specificera betong 

Följesedel 

Samråd med tillverkare


Krav på hårdnad betong

Hållfasthet

Slitstyrka

Permeabilitet – täthet

Beständighet

Volymförändringar och tidsberoende deformationer

Brandhärdighet

Nedbrytningsmekanismer

Exponeringsklasser


Sprickor i betong

Orsaker till och åtgärder för att förhindra sättsprickor och plastiska krympsprickor 


Form

Allmänt om form 

Formbyggnadsprinciper 

Krav på formen 

Formytematerial och formoljor 

Dimensionering av formar 

Toleranser 

Formrivning 

Formtyper 

Arbetsmiljö 


Projektering av armering och armerad betongs funktionssätt

Hållfasthetslära

Armerad betongs funktionssätt

Betongpåkänningar

Armeringspåkänningar

Förankring

Skarvning

Bockningsradier

Val av stångdiameter

Beräkning av effektiv höjd

Livslängdsklasser

Täckande betongskikt (nominellt mått)

Minsta avstånd mellan parallella armeringsenheter


Armering 

Produkttyper

Armeringsbeteckningar

Produktstandarder

Märkning av armering

Standardiserade bockningsradier

Stålets materialegenskaper


Utförande av armeringsarbeten 

Buntning av armering

Förtillverkningsgrader

Leverans av armering

Monterings- och distansanordningar

Arbetsutförande vid montering

Toleranser vid montering

Korrosionsskyddad armering


Utförande vid betongarbeten 

Avsyning före gjutning 

Mottagningsutrustning och transport på arbetsplats 

Transport av fabriksbetong 

Mottagningskontroll 

Betongmassans stabilitet 

Hantering av betong 

Gjutning och komprimering 

Ytbehandling av färsk betong 

Härdning och skydd 

Efterbehandling av nygjuten betong 

Arbetsmiljö


Vintergjutning 

Hjälpmedel för planering av vintergjutning 

Visa hjälpmedel 

Frysning av nygjuten betong 


Betong för särskilda ändamål 

Betongelement

Fiberbetong

Sprutbetong

Undervattensgjuten betong

Markbetong

Vakuumbehandling

Betonggolv

Spännarmerad betong 


Kontroll och mätning samt slutdokumentation 

Tillverkningskontroll

Produktcertifiering

Kontrollsystem på byggplats (samråd, grundkontroll, tilläggskontroll, efterkontroll, ansvar för dokumentation, kvalitetssäkring)

Betonggjutningsjournal

Avvikelsehantering 

Exempel på kontrollplan

Mätning av gjutbarhet

Provning av frostbeständighet

Provning av hållfasthet (laboratorie/ in-situ-metoder)

Provning av lufthalt

Mätning av relativ fuktighet, RBK-mätning

Övriga mätmetoder

-täckskikt

-kloridinträngning

-karbonatisering 

Toleranser


Fukt i betong 

Relativ fuktighet

Betongtorkningens principer

Fuktomfördelning efter påfört tätt skikt

Uttorkningstider

Åtgärder för att erhålla godtagbara lösningar

Prognosverktyg för uttorkning

Verifiering RBK-mätning


Betongelementmontage (Informativ karaktär)

Skyddsaspekter

Gränsdragningar, dvs. behörighet efter svårighetsgrad

Hantering och lagning 

Montering och justering 

Montagemetoder 

Fogning och kompletterande arbeten

Hanterings- och montageinstruktioner 

Krav på monteringsplan


Laboration 

Proportionering och tillverkning av betong.

Flyt- och lufttillsatsmedels påverkan på betongens egenskaper

Bestämning av konsistens och lufthalt

Bestämning av hårdnade betongens densitet samt tryckhållfasthet

  

Blendify Learning deltar och är själva aktiva medlemmar i den tekniska kommitte, den sk TK 190 som i Sverige jobbar med standardutveckling inom betong. Anledningen är att vi vill vara med och utveckla kraven på kompetens, i linje med den utveckling om sker på betongområdet.

Just nu pågår ett revideringsarbete av befintliga standards och väl valda delar av Betongrapport 8 inarbetas nu i tekniska specifikationer som en del av de standarder som innehåller styrning på kompetensområdet.


Alla våra kurser relaterat till Klass 1 och klass 2 kurser följer kunskapskraven och innehåll enligt betongrapport 8 som just nu är gällande genom hänvisningar tex i AMA.


Vi registrerar behörigheten på ID06.


Har du fler frågor om detta, tveka inte att höra av dig.

Kommentarer


bottom of page